I Västra Götaland och Halland kan över 212 000 personer vara njursjuka – utan att veta om det

Att leva med nedsatt njurfunktion är som att ha en tickande hälsobomb. Fram till att njurarna slutligen slutar fungera kan sjukdomen vara helt symtomfri. Omkring 10 procent av befolkningen i Sverige uppskattas ha kronisk njursjukdom, varav många går omkring ovetandes.

För regionerna Västra Götaland och Halland, som enligt SCB hade 2 123 893 invånare den 31 december 2025, innebär detta att över 212 000 personer kan ha en dold njursjukdom. Trots att sjukdomen kan hittas i ett tidigt skede med enkla tester på din vårdcentral, genom blodprov eller urinprov.

Det finns ett nationellt vårdprogram för kronisk njursjukdom som beskriver hur njursjukdom bör behandlas för att fler ska upptäckas tidigt och få rätt förebyggande behandling. Den tidiga upptäckten är livsviktig. I ett tidigt skede går det att bromsa sjukdomsförloppet med livsstilsförändringar och läkemedel, det kan minska risken för att senare behöva dialys eller transplantation.

Trots detta saknas idag ofta systematisk testning av personer som faktiskt har förhöjd risk, såsom de med högt blodtryck, diabetes eller hjärt-kärlsjukdom. Även rökning och högt BMI är riskfaktorer.

För att undvika onödigt lidande och kostnader för både individ och samhälle behöver vi:

  • Rutintesta riskgrupper på vårdcentralerna med ett enkelt blod- eller urinprov
  • Att rekommendationerna i det nationella vårdprogrammet för kronisk njursjukdom följs

Njurförbundet Västsverige vill att Västragötalandsregionen och Region Halland blir bättre på att upptäcka njursjukdom på regionens vårdcentraler. Vi hjälper gärna till i detta arbete. Våra medlemmar har massor av erfarenhet av njursjukdom och vi delar gärna med oss av det vi vet. Låt oss arbeta tillsammans för att minska hälsoriskerna som uppstår när en njursjuk person går omkring ovetandes om sin sjukdom.

Styrelsen, Njurförbundet Västsverige