Viktigt att följa upp vaccinationssvar

Det har tagits fram flera olika vaccin mot covid-19 där flera studier visat hög effektivitet och säkerhet. Vaccinationen i Sverige inleddes i slutet av december med de då tillgängliga mRNA-vaccinen. Många njursjuka undrar nu förstås när, var, hur och med vilket vaccin de ska vaccineras. Det är regionernas ansvar att se över vaccintillgången och logistiken.

Studier pågår för att ta reda på hur effektiva vaccinerna är hos njursjuka och immunhämmade. Generellt är det vanligt att njursjuka i mer avancerat stadium, de med immunhämmande terapi och njurtransplanterade svarar något sämre på vaccin mot t.ex. hepatit B och influensa. Det kan därför vara viktigt att bestämma hur vaccinationssvaret bör följas upp i dessa grupper och för att avgöra om extradoser kan behövas för att få ett fullgott skydd [1].

Det finns inga data som talar för att vaccinen kan leda till återfall i njursjukdom eller ökad risk för avstötning. De med inflammatoriska njursjukdomar och vaskuliter som behandlas med det immunhämmande läkemedlet rituximab riskerar dock att få ett sämre vaccinationssvar om vaccinet ges för tidigt efter den senaste behandlingen med rituximab. Det ska i varje individuellt fall diskuteras om man kan överväga annan behandling än just rituximab eller om nästa planerade dos, med hänsyn taget till risken för skov, kan skjutas upp ett par månader för att möjliggöra vaccination mot Covid-19.

Med gemensamma krafter har hela njur-Sverige lyckats få dialyspatienter och njurtransplanterade prioriterade för vaccination mot Covid-19. Tack vare den data som alla njurkliniker sedan mars 2020 registrerat i Svenskt Njurregister om Covid-19 har vi kunnat påvisa att patienter med dialysbehandling eller njurtransplantat har risk för svårare sjukdom om de smittas. Siffror från den europeiska njurföreningen ERA-EDTA bekräftar detta [2]. Personer med bloddialys på sjukhus är en särskilt utsatt grupp eftersom de måste åka till sina behandlingar 3–4 gånger per vecka och därmed inte kan isolera sig i samma utsträckning som personer med hemdialys.

OpenSAFELY-studien från Storbritannien visar att även patienter med kronisk njursvikt stadium 4 och 5 (eGFR < 30 ml/min/1.73m2) har ökad risk [3]. Njurförbundet har uppmärksammat myndigheter på detta och Svensk Njurmedicinsk Förening och verksamhetschefer på Sveriges njurkliniker har skickat brev till regionala smittskyddsläkare och vaccinationssamordnare för att prioritera våra njursjuka för vaccination.

När Folkhälsomyndigheten inkluderade dialysbehandlade och transplanterade inom 12 månader samt deras hushållskontakter i fas 2 var Njurförbundet och MOD snabba med att förtydliga att prioriteringen måste gälla alla transplanterade oavsett när de transplanterats. Och det lyckades. Skam den som ger sig!

Annette Bruchfeld, professor/överläkare njurmedicin, Linköpings Universitet/Karolinska institutet
Jessica Smolander, specialistläkare, Njurmedicinska kliniken, Danderyds Sjukhus AB

1. Windpessl M, Bruchfeld A, Anders HJ, et al. COVID-19 vaccines and kidney disease. Nat Rev Nephrol (2021). https://doi.org/10.1038/s41581-021-00406-6
2. Jager KJ, Kramer A, Chesnaye N, et al. Results from the ERA-EDTA Registry indicate a high mortality due to COVID-19 in dialysis patients and kidney transplant recipients across Europe. Kid Int. 2020 Dec;98(6):1540-1548.
3. Gansevoort, RT, Hilbrands LB. CKD is a key risk factor for COVID-19 mortality. Nat Rev Nephrol, 2020; 6(12): p. 705-706.