Oron är nu stor hos Ukrainas njursjuka. Sedan i torsdags har vi nåtts av nyheter om attacker och strider som lamslår flera delar av landet. Rädslan för att inte kunna ta sig till sjukhuset för dialys, för att försörjningen av sjukvårdsmaterial ska strypas eller att strömavbrott och vattenbrist ska slå till mot sjukvården lägger extra börda på en redan fasansfull situation.
I Ukraina lever cirka 5 600 personer med njurersättande behandling, det vill säga med en transplanterad njure eller i behov av kontinuerlig dialys.
En av dem är Anna Sinelnik, 28 år, i Kiev. Hon har glomerulonefrit och behöver dialys 6–8 timmar varannan dag. Hon har också högt blodtryck och hjärtsvikt. Njurförbundet har pratat med Per Hartvig som har arbetat humanitärt i Ukraina i 20 år. Sedan 2014 har han haft kontakt med Anna Sinelnik och hennes familj, och bland annat försörjt henne med dialysnålar som han köper i Sverige.
Hur ser Annas situation ut idag?
– Jag hade kontakt med Anna i fredags och hon skulle då ta sig till sjukhuset i Kiev och få dialys. Hon var mycket orolig hur det skulle gå. Hennes ensamstående mamma blev inkallad som ambulansförare så Anna fick ta hand om sina två syskon i 10-års åldern som skulle följa med till sjukhuset. Senare fick jag veta att de tog sig till sjukhuset och Anna fick dialys men sedan fick de evakueras till sjukhusets skyddsrum. Anna var tvungen att lämna skyddsrummet vid sjukhuset under lördagen, berättar Per Hartvig.
För att ransonera dialysvätskor och annat material har sjukhuset nu dragit ner på dialysen till var tredje dag.
– De som ska till sin dialys får enorma problem med att ta sig till sjukhuset på ett säkert sätt. All lokaltrafik ligger nere och skadade soldater behöver alla ambulanser. Så det handlar oftast om att själv ta sig till sjukhuset. Dialysvätskor och nålar importeras och det råder stor osäkerhet hur de leveranserna kommer att bli. Kriget kommer slå hårt mot den ukrainska sjukvården, säger Per Hartvig.
European Kidney Patients Federation, EKPF, fördömer idag 28 februari kriget i ett öppet brev.
”I situationer som denna är det de mest sårbara som lider svårast av ett orättfärdigt och onödigt krig. Till dem hör tveklöst de som behöver dialys och är transplanterade, som inte kan fly då osäker tillgång på vård kan leda till döden” skriver federationen.
Nu arbetar EKPF intensivt för att etablera ett nätverk för att kunna hjälpa behövande och säkerställa att vård finns att tillgå för personer på flykt. Federationen uppmanar Europas regeringar och sjukvårdsaktörer att gå samman för att stötta utsatta individer.
– Det är ju en väldigt orolig situation för alla som behöver livsuppehållande behandling. Vi måste se till att sätta in åtgärder för att rädda de här människorna. Andra länder i Europa måsta medverka till att de kan få fri lejd ur landet och möjlighet till behandling, säger Håkan Hedman, Njurförbundets ordförande och styrelseledamot i EKPF.
Uppdatering 2022-03-02
Njurförbundet har den 2 mars åter varit i kontakt med Per Hartvig som berättar att Anna Sinelnik under onsdagen har lyckats ta sig med sina två småsyskon till Polen och befinner sig i säkerhet.
Känner du någon njursjuk person i Ukraina som behöver hjälp är du välkommen att kontakta EKPF.
E-post: info@ekpf.eu
Telefon: +34 915610837
Text: Annelie Olsson Larsson och Sara Norman
2022-02-28