Transplantationsverksamheten i Sverige går nu allt bättre. Det visar ny statistik från Svensk Transplantationsförening. Över hela landet har så många som 523 njurar transplanterats 2023. Av dessa transplantationer skedde 100 genom levande donation, det vill säga att någon levande person avstod en av sina njurar för att ge en annan människa ett friskare liv.

Föregående år skedde 465 njurtransplantationer, så det är en påtaglig ökning. Det tidigare rekordet från 2019, då 476 njurar transplanterades, har också överträffats.

Det som har haft störst inverkan på antalet är att man 2018 började med transplantationer med organ från personer som avlidit av att hjärtat stannat, så kallad donation after circulatory death, DCD. Tidigare transplanterades endast organ från personer som förklarats hjärndöda och vårdades i respirator, med fortsatt blodcirkulation, så kallad donation after brain death, DBD. Metoden har stadigt ökat sedan införandet och i fjol skedde 115 njurtransplantationer genom DCD.

Håkan Hedman, förbundsordförande i Njurförbundet, ser också att bättre upparbetad organisation för organdonation börjar ge resultat.

– En mer strukturerad organisation för detta i vården gör skillnad. Det behovet är något som vi patientorganisationer tillsammans med professionen har lyft i många år, och nu börjar det få genomslag, säger Håkan Hedman och nämner Västra Götalandsregionen som exempel där antalet donatorer ökat.

I Västra Götalandsregionen inrättades 2022 ett regionalt donationscentrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset, med ständig beredskap att hantera möjliga donationer på regionens intensivvårdsavdelningar. Ett liknande centrum bildades i Stockholm 2018, med positiv inverkan på donationsarbetet.

År 2023 blev 258 avlidna personer organdonatorer. Det är den högsta siffran som hittills noterats sedan den gemensamma statistiken för de skandinaviska länderna, Scandiatransplant, började redovisas. Året dessförinnan var det 206 avlidna personer som blev organdonatorer.

Eftersom tillgången till organ fortfarande är lägre än efterfrågan kan personer som står på väntelistan för organ hinna avlida innan möjlighet till transplantation ges. Under 2023 togs 65 patienter ned permanent från väntelistan och 26 patienter avled i väntan på organ.

Den 1 januari 2024 väntade 666 personer på en organtransplantation, varav 563 väntade på en njure. För ett år sedan, den 1 januari 2023, var det 614 som väntade på en njure.

Källor: Svensk Transplantationsförening, Scandiatransplant, Socialstyrelsen

2024-01-04

Framgångsfaktorer bakom fler organdonationer

  • 2018 började DCD tillämpas, (donation after circulatory death), organdonation efter att döden konstateras till följd av cirkulationsstillestånd, en kompletterande väg till donation jämte DBD, (donation after brain death), organdonation efter att döden konstateras med hjärndödsdiagnostik. I Sverige ökar nu antalet DCD-donationer, men har sannolikt ännu inte nått sin fulla potential.
  • Den 1 juli 2022 infördes en ny och tydligare lagstiftning som har gjort det lättare för vårdens medarbetare att tolka och kommunicera kring frågor om donation, både sinsemellan och i förhållande till närstående. I den nya lagen finns bland annat begreppet ”organbevarande behandling” med. Det innebär att i stort sett samma intensivvårdsinsatser som ges för att rädda patienters liv, kan ges i syfte att bevara organen hos en donator, för att han eller hon ska kunna rädda livet på andra.