Ny rapport visar ökad överlevnad

I snitt tre personer om dagen i Sverige blir så svårt sjuka i njursjukdom att de behöver starta njurersättande behandling, det vill säga dialys eller njurtransplantation, för att överleva. Antalet har varit ganska konstant de senaste 30 åren, trots att folkmängden har ökat med nära två miljoner människor. Räknat per miljon invånare var det 130 personer år 2000, en siffra som förra året sjunkit till 106. Det är alltså en minskande andel som nu utvecklar den svåraste graden av njursvikt. Detta framkommer i Svenskt Njurregister och presenteras i en ny rapport från Njurförbundet: Fler lever längre – Framsteg och utmaningar i njurvården 2023.

Förklaringen ligger bland annat i stora framsteg i behandling av underliggande orsaker till njursjukdom, som diabetes och högt blodtryck. Vården har helt enkelt blivit bättre.

För de som ändå behöver starta i njurersättande behandling ser framtiden också ljusare ut. Skonsammare dialys, ökad träffsäkerhet i immun­suppression och bättre uppföljning har lett till ökad överlevnad både för njurtransplanterade och för patienter i dialys. Särskilt har överlevnaden förbättrats när det gäller dialysbehandlingen. För 30 år sedan avled årligen en av tre som gick i dialys, medan det i fjol hade minskat till en av fem. Ytterligare orsaker till förbättrad överlevnad konstaterades i en studie från 2020 av patienter i bloddialys. Forskarna tittade på patienter mellan åren 2006-2015 och såg ett samband mellan att fler levde längre och att frekvensen ökade, det vill säga fler fick dialys oftare – minst tre gånger i veckan. Andelen patienter som fick bloddialys med hemodiafiltration, HDF, ökade också denna period.

Statistiken för transplanterade kan vid ett första ögonkast på siffrorna se sämre ut, då dödligheten 2022 var den högsta som uppmätts, 3,7 procent. Men det beror på att allt fler personer i hög ålder nu får en transplantation, och att fler som transplanteras får behålla sin njure längre. Medelåldern för transplanterade har ökat stadigt sedan början på 90-talet. Förra året var den cirka 60 år. Många i statistiken dör nu alltså av ålder.

Primärvården måste inse vikten av tidig upptäckt

Den positiva utvecklingen som framkommer i Svenskt Njurregister måste tas tillvara för att fortsätta förbättra kvaliteten i svensk njurvård, vilket är syftet med registret, menar Njurförbundets ordförande Håkan Hedman. Kronisk njursjukdom kan ännu inte botas, men den kan behandlas och bromsas, och ju tidigare vi kan sätta in behandling desto större vinster gör vi både för den enskilda personen och för samhället.

Kunskapen om kronisk njursjukdom måste öka i primärvården.
– Det är stor variation mellan vårdcentraler i kunskapsnivån när det gäller kronisk njursjukdom, och hög tid att primärvården förbättrar sina kunskaper om vikten av tidig upptäck och preventiv behandling, säger Håkan Hedman.
Särskilt viktigt är det för personer med hög risk för njursjukdom att årligen få sina njurar undersökta. I nationella riktlinjer rekommenderas årlig undersökning framför allt hos tre grupper: personer med diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom.
– Fortfarande är det ungefär bara hälften av de i riskgrupp som får njurarna undersökta. Och av de som diagnostiseras med njursjukdom är det bara hälften som får behandling med läkemedel. Här finns goda chanser till förbättring, säger Håkan Hedman.

Läs rapporten här: Fler lever längre – Framsteg och utmaningar inom njurvården 2023

Text: Sara Norman