Gelinsymposiet 17 oktober

Hela konferensen spelades in och kan ses i sin helhet inom kort.

För fjortonde gången i ordningen arrangerade Njurförbundet Västsverige och Gelinstiftelsen den Nationella Njurkonferensen 17-18 oktober med Njurfonden som en av sponsorerna. Temat för i år var ”Ny njurforskning skapar hopp” och uppslutningen var stor med 160 deltagare. Forskare, sjukvårdspersonal, patienter, anhöriga och företrädare för akademi och läkemedelsindustri var samlade. Programmet pågick i över 10 timmar, fördelat på Gelinsymposiet på fredagen med temat ”Levande njurdonation” och Nationella Njurkonferensen på lördagen med temat ”Dialys kronisk njursjukdom”.

Kattis Ahlström och Börje Haraldsson.

Konferencier var journalisten Kattis Ahlström som hållit i konferensen i flera år. Hon inledde med att introducera Gelinsymposiet och Nationella Njurkonferensen med Börje Haraldsson ordförande i Gelinstiftelsen och professor Göteborgs universitet. Börje pratade om Lars-Erik Gelin, den första svenska professorn i transplantationskirurgi, som byggde upp en transplantationsenhet på Sahlgrenska sjukhuset.

Katarina Larsson.

DEN FÖRSTE talaren var Katarina Larsson, journalist och njurdonator från Borås som donerat en njure till sin svåger Björn. Hon sammanfattade sin donation som att den gav mycket glädje, lite hybris och för många avgifter. Hon insåg att hon var den pusselbit som kunde göra Björn frisk och det var en berusande tanke. Det som inte kändes roligt var räkningarna från läkarbesöken som kom, hon tycker det borde vara enklare att få ersättning och kanske borde ersättningen för donatorer höjas? Idag säger hon att Björn ofta får frågan hur han mår efter donationen men att få frågar hur Katarina mår. Om halsen bär hon en guldnjure som hon fått av Björn och den har underlättat samtal om donation.

DÄREFTER TALADE Lars Wennberg, docent och transplantationskirurg i Stockholm. Han pratade om resultaten av det skandinaviska njurbytesprogrammet STEP (Scandia Transplant Kidney Exchange Program). STEP går ut på att lösa problemet med de som har antikroppar mot sin donator. Genom att göra korsvisa byten med andra njursjuka och donatorer kan fler transplanteras. STEP finns nu i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Island och Estland och Lars hoppas att det i framtiden ska gå att byta njure i hela Europa. Ju fler donatorer i poolen desto lättare att hitta en matchning för levande donation.

ANNETTE LENNERLING, docent och sjuksköterska i Göteborg pratade sedan om vem som kan bli levande njurdonator? I svensk lagstiftning står det att en donator kan bli den som är myndig och står människan nära men det står även att om det finns särskilda skäl får ett sådant ingrepp göras.

Panelsamtal om levande njurdonation.

EFTER PAUS var det ett panelsamtal om hur frågan om levande njurdonation kan/bör ställas. Deltagarna konstaterade att vården ska bereda vägen för levande donation! Några tyckte det var viktigt att vården hjälper patienter hitta personer som kan vara levande donator.

HELEN ERLANDSSON, överläkare i Stockholm pratade om hur donatorerna mår efteråt? Hon konstaterade att forskningen visar att de mår bra jämfört med övrig befolkning, vilket är glädjande besked.

GRAVIDITET EFTER NJURDONATION pratade Eva Carlsson, njurläkare och doktorand i Uppsala, om. Hon säger att även här gick de flesta graviditeter bra trots vissa risker men att det behövs noggrann uppföljning av mödravården.

FRÅGAN DONATION EFTER FYRA TIMMARS HJÄRTSTOPP, FUNGERAR DET? Var temat för Michael Olausson, professor i transplantationskirurgi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset föredrag. Han har forskat om detta i 12 år. Varje år dör cirka 10 000 av cirkulationsstopp utanför sjukhus och idag hinner man inte ta till vara njurarna från dessa. Michael har en metod där man, efter godkänt från anhöriga, lägger njuren i en perfusion maskin. På så vis blir den återställd för att sedan kunna transplanteras. På detta sätt skulle antalet transplantationer i framtiden kunna öka avsevärt. Michael har testat detta på grisnjurar och ska nu gå vidare och testa det på människor.

Michael Olausson tilldelas Gelinstiftelsens Stora Pris av Anders Olsson.

SOM SISTA PUNKT på fredagens program var det premiärutdelning av GelinStiftelsens Stora Pris på 250 000 kronor. Gelinstiftelsens styrelse gick upp på scen och Börje Haraldsson förklarade att stiftelsen instiftat priset för att öka intresset hos allmänheten om njursjukdom. Det blev trumpetfanfar och på skärmen visades en film om Lars-Erik Gelin. Sedan deklarerade man att Michael Olausson fick priset och han kom upp på scenen och mottog det av äldsta dottern till Lars-Erik Gelin eller Charlie som han också kallades. Michael höll ett tacktal där han bland annat sa att Lars-Erik Gelin gav allt för patienten och var en fighter. Sedan blev det bubbel.

Text: Annelie Olsson Larsson

Nationella Njurkonferensen 18 oktober

Efter inledande inspirationsföreläsning av Ingmar Skoog talade Peter Stenvinkel om biologiskt åldrande och Mårten Segelmark om dialysens historia. Sedan kom ett pass om IgA-nefrit med Jenny NyströmAnnette Bruchfeld och Marie EvansHenrik Eriksson delgav erfarenheter av hemdialys, Peter Bárány talade om dialys på små barn och Carl Öberg om forskning kring påsdialys. Till sist sammanfattade Börje Haraldsson dagarna med en konstaterande föreläsning om att forskningen verkligen ger hopp för njursjuka!

Anders Olsson, ordförande Njurförbundet Västsverige
Mårten Segelmark
Anders Olsson och Börje Haraldsson
Ingmar Skoog
Henrik Eriksson
Fem ur Njurfondens styrelse: Peter Bárány, Linda Afsenius, Annette Bruchfeld, Ulla Evensson, Björn Nilsson