Hur kan fler personer med kronisk njursjukdom upptäckas i tid? Hur säkerställer vi att patienter får rätt behandling oavsett var i landet de bor? Och hur tar vi bättre tillvara patienternas erfarenheter när framtidens vård utvecklas?
Det var några av de frågor som Njurförbundet lyfte under Almedalsveckan genom seminarier, paneldiskussioner och möten med politiker, forskare, vårdprofession och andra patientorganisationer.
Tidig upptäckt räddar liv
En av Njurförbundets viktigaste valfrågor är att fler personer med kronisk njursjukdom ska upptäckas innan sjukdomen hunnit orsaka allvarliga skador. Trots att många patienter redan har kontakt med vården saknar en stor andel fortfarande en fastställd diagnos.
Under ett seminarium om hur primärvården kan identifiera fler patienter lyfte Njurförbundets ordförande Sven Jonsson behovet av bättre verktyg och arbetssätt.
– Med smartare arbetssätt och digitala beslutsstöd i primärvården kan fler patienter upptäckas i tid, få diagnos och rätt behandling.
Njurförbundet vill därför se att personer med diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom erbjuds screening för kronisk njursjukdom och att digitala beslutsstöd införs på landets vårdcentraler.
Njurarna får inte glömmas bort i hjärtvården
Under seminariet ”En hållbar hjärtvård i primärvården” lyfte Njurförbundets vice ordförande Björn Nilsson vikten av att kronisk njursjukdom blir en självklar del av arbetet med hjärt-kärlsjukdomar. Han betonade att hjärtat, njurarna och ämnesomsättningen är nära sammankopplade och att tidig upptäckt av njursjukdom också bidrar till en bättre hjärthälsa.
– Vi får inte glömma bort njurarna i hjärtplanen. Hjärta, njurar och metabolism hänger ihop, det är ett och samma system. Tar vi hand om njurarna tar vi också hand om hjärtat.
Ny rapport visar värdet av att bromsa njursjukdom
Tillsammans med Sobi arrangerade Njurförbundet seminariet ”Att rädda och spara njurar – om en växande sjukdomsbörda och värdet av att bromsa kronisk njursjukdom”. I samband med seminariet presenterades en ny rapport som visar att samhället har mycket att vinna på att upptäcka njursjukdom tidigare och ge patienter rätt behandling i tid.
I panelen deltog bland andra professor Peter Stenvinkel, riksdagsledamoten Malin Höglund, Njurförbundets vice ordförande Björn Nilsson och Lotta Kågström, styrelseledamot i Njurförbundet Stockholm-Gotland.
Björn Nilsson berättade varför Njurförbundet driver ”Rätt till behandling” som en av årets valfrågor. Han lyfte också vikten av att fler personer med kronisk njursjukdom får en diagnos i tid.
– I dag saknar omkring 70 procent av de personer med kronisk njursjukdom som redan är kända av vården en fastställd diagnos. Vi måste bli bättre på att upptäcka sjukdomen i tid så att fler kan få rätt behandling innan njurarna tar allvarlig skada.
Professor Peter Stenvinkel sammanfattade betydelsen av tidig upptäckt och behandling:
– Tidig upptäckt och rätt behandling ger win-win-win – för individen, för samhället och för klimatet.
Han förklarade att när njursjukdom upptäcks tidigt och kan bromsas med rätt behandling minskar behovet av dialys, en behandling som kräver stora mängder vatten, energi och sjukvårdsresurser. Han lyfte också att hälsosamma kostvanor som kan bidra till att bromsa njursjukdom ofta går hand i hand med en mer hållbar konsumtion, vilket gör att tidig upptäckt och förebyggande behandling även kan ge positiva effekter för klimatet.
Patientperspektivet gör skillnad
Under seminariet bidrog Lotta Kågström, styrelseledamot i Njurförbundet Stockholm-Gotland och själv njurtransplanterad, med patientperspektivet. Hon berättade om sin resa från diagnosen polycystisk njursjukdom (cystnjurar), via dialys till en njurtransplantation.
Hon betonade vikten av att fler patienter får sin sjukdom upptäckt i tid och lyfte samtidigt betydelsen av fortsatt forskning.
– Jag vill att vi satsar mer på tidig upptäckt och forskning. Jag har cystnjurar och hoppas att forskningen en dag ska leda till en bot mot sjukdomen.
Patientorganisationerna måste vara en självklar partner
Under Almedalsveckan deltog Njurförbundet också i seminariet ”Från vision till verkstad – patientfokus i nationella strategier”. Ett viktigt budskap var att patientorganisationernas kunskap och erfarenheter behöver tas tillvara i betydligt större utsträckning.
Sven Jonsson lyfte vikten av att patientorganisationer ges bättre förutsättningar att bidra till utvecklingen av vården.
– Vården behöver formalisera arbetet med patientorganisationer mer och tillsätta resurser så att samråd faktiskt blir av på alla nivåer, även kommunal nivå.
Han avslutade med att betona att patienternas erfarenheter är en viktig resurs:
– En njursjukvård där patienter och närstående ses som självklara partners och där forskning och innovation når hela befolkningen är inte bara en vision. Det är en nödvändighet för framtidens njursjukvård.
Njurfrågorna måste få större utrymme
Almedalsveckan gav Njurförbundet möjlighet att lyfta njurpatienters perspektiv och driva frågor om tidig upptäckt, rätt till behandling, ökad satsning på forskning och ett starkare patientinflytande. Det arbetet fortsätter, året om.