Stefan är 35 år gammal. Han bor tillsammans med sina barn och sin hund. Naturen har alltid betytt mycket för honom och jakt är ett av hans största intressen.
Redan som femåring drabbades Stefan av diabetes. Sedan dess har han varit tvungen att använda insulin. Till en början behandlades han med peritonealdialys. Men efter några år blev behandlingseffekten sämre i takt med att den egna njurfunktionen (restfunktionen) försämrades. I samband med detta fick han även en bukhinneinfektion. Stefan valde då att byta till hemodialys. Stefan poängterar svårigheten att jämföra de båda behandlingsalternativen. Båda har sina för- och nackdelar. En av fördelarna med hemodialys är att man då är helt fri mellan behandlingarna. En nackdel är att man inte kan ta med sig sin behandling när man reser bort. Man måste då söka hjälp med gästdialys på närmaste sjukhus.
Stefan är nöjd med sin behandling. I början gick han på en traditionell hemodialysavdelning, men sedan knappt ett år tillbaka får han sin dialys på en liten mindre dialysenhet som ligger en bit ifrån sjukhuset. Stefan får där ta hand om sin behandling själv i större omfattning än han gjorde på sjukhuset, och han går dit något oftare. Stefan ser sin dialysbehandling som ett arbete som han är tvungen att göra. På sikt hoppas han dock kunna bli transplanterad.
Hemodialys kallas också för bloddialys eller HD. Denna behandlingsform innebär att blodet leds ut från kroppen och filtreras genom ett konstgjort filter i en dialysmaskin. På så vis filtrerar man bort de slaggprodukter som njurarna normalt avlägsnar från blodet. Vid bloddialys tar man även bort eventuellt vattenöverskott. Behandlingen utförs oftast på en dialysmottagning, vanligen tre gånger per vecka, med hjälp av sjukvårdspersonal. Varje dialysbehandlingstillfälle tar ca 4-5 timmar. Idag erbjuder allt fler njurkliniker i Sverige möjligheter till undervisning och individuell träning så att man själv på ett säkert sätt- om man kan och vill – kan sköta sin hemodialys, på dialysmottagning eller i hemmet (s.k. hem-hemodialys). Självdialys eller egenvårdsdialys kan för många innebära stora fördelar som ökad flexibilitet och självständighet.
En förutsättning för hemodialys, är att man på ett enkelt sätt kan komma åt blodbanan. Det vanligaste och enklaste sättet att göra detta på är att anlägga en arteriovenös fistel (AV-fistel). Detta innebär att man gör en liten operation i armen där man lägger ihop och skapar en passage mellan en pulsåder (artär) och en ven (blodkärl som för blodet tillbaka till hjärtat). Venerna är de blåaktiga blodkärl man kan se på t.ex. handryggen. Normalt är de för tunna för att klara att man sticker i dem så ofta som behövs vid dialys. Genom operationen växer venen till, får en kraftigare kärlvägg, blir tåligare och klarar större blodflöden. Ett alternativ till AV-fistel är att man opererar in en dialyskateter i närheten av nyckelbenet på bröstet. Detta är oftast en sämre lösning på sikt eftersom risken för infektioner är något ökad.
Läs mer om HD på: 1177.se