Valår innebär en möjlighet. Genom att formulera tydliga krav, delta i debatter och möta beslutsfattare kan patientrörelsen påverka dagordningen. När Sverige går till val i år är faktiskt sjukvården den viktigaste frågan tycker väljarna, enligt Novus (februari 2026). Viktigare än skola och utbildning, viktigare än lag och ordning, äldreomsorg och invandring/integration.
Sjukvården i Sverige finansieras och drivs främst av regionerna, men ramarna sätts nationellt genom lagstiftning, statsbidrag och prioriteringar. Efter ett val kan nya politiska majoriteter besluta om hur mycket resurser vården ska få, hur de ska fördelas och vilka sjukdomsområden som prioriteras. För personer med kronisk njursjukdom kan sådana beslut påverka allt från väntetider till möjligheten att få moderna behandlingar. Det här tar förbundsstyrelsen fasta på när Njurförbundets valfrågor ska formuleras. För att nå ut i bruset är frågorna starkt avgränsade, inom tre huvudområden: den personliga ekonomin, tillgång till behandlingar och frihet vid dialys.
– Vi har lyssnat in vad personer oftast hör av sig till oss om, och uppfattat vad som är viktigast för majoriteten av medlemmarna, säger Lina Ericson, verksamhetsutvecklare och intressepolitisk expert vid förbundskansliet, som bidrar till styrelsens arbete med valfrågorna.

Den kanske viktigaste frågan, som berör i princip alla medlemmar, är den egna ekonomin. Många är hårt prövade ekonomiskt. En del har det tufft på grund av långtidssjukskrivning eller sjuka barn, andra har aldrig ens kunnat etablera sig på arbetsmarknaden. Att då drabbas av höga kostnader för livsnödvändiga mediciner, vårdbesök, kanske sjukresor och hjälpmedel slår extra hårt.
– Därför handlar en av våra valfrågor om att man ska ha råd att vara sjuk. Njurförbundet vill att alla sjukvårdsrelaterade avgifter, inklusive mediciner, samlas under ett gemensamt kostnadstak, som garanterar enskilda med stora behov att inte drabbas flerfaldigt, säger Lina Ericson.
Ett annat angeläget område är rätten till nya godkända, effektiva behandlingar. Politiska beslut styr indirekt vilka läkemedel som subventioneras och hur snabbt nya behandlingar införs. En regering som prioriterar medicinsk innovation kan satsa mer på snabb introduktion av nya terapier, medan en annan kan lägga större vikt vid kostnadskontroll.
Lina Ericson menar att det kan betyda skillnaden mellan standardbehandling och tillgång till de senaste läkemedlen. De senaste åren har ett flertal nya mediciner kommit ut på marknaden i Europa, men är inte tillgängliga för svenska patienter, trots att vissa är resultat av svensk forskning, inriktade på specifika njursjukdomar.
– Här vill vi se att regeringen och landets regioner samverkar med berörda myndigheter för att säkerställa att nya effektiva läkemedel för njursjuka blir tillgängliga och subventionerade på den svenska marknaden.
Det tredje området för Njurförbundets kampanjarbete i valrörelsen handlar om frihet, och gäller dialyspatienters rätt att kunna arbeta, resa och leva. Denna rättighet skulle uppnås om alla som önskade fick möjlighet att sköta sin egen dialys, och möjlighet till gästdialys.
Valet 2026 handlar alltså om vård, behandling och livskvalitet.För njursjuka väljare är frågan inte om valet spelar roll, utan hur mycket.
Text: Sara Norman
FAKTA
Njurförbundets valfrågor berör tre huvudområden:
• Rätt att ha råd att vara sjuk
• Rätt till behandling
• Frihet att resa, arbeta och leva med dialys
Val till riksdag, region- och kommunfullmäktige hålls söndag den 13 september 2026. Du kan rösta från den 26 augusti till och med valdagen.Vill du delta i kampanjarbetet? Hör av dig till din regionförening!