Mot nya genombrott

Njurfonden fortsätter växa stadigt sedan första utdelningen 2014 tack vare gåvor från medlemmar, privatpersoner, företag och arv. Nu sätts återigen ett rekord för utdelningen. I år fördelas 8,8 miljoner kronor på 55 forskningsprojekt, mot 7,5 miljoner förra året. Även antalet ansökningar och beviljade forskningsanslag sätter ett rekord i år. I år kom 105 ansökningar in mot 86 förra året, och 55 forskare beviljas anslag mot 43 i förra i årets utdelning.

– Njurfonden får allt större betydelse för njurforskningen i Sverige. Antalet ansökningar har ökat och inför årets utdelning finns bevis för att det pågår mycket högkvalitativ njurforskning i Sverige. Det är positivt att det är många yngre doktorander som forskar vilket skapar goda förutsättningar för återväxten inom njurmedicin. Jag hoppas att vi kan samla in mycket mer pengar för att kunna fylla det verkliga behovet av forskningsmedel, säger Håkan Hedman, ordförande i Njurfonden och Njurförbundet.

I årets utdelning är det många som forskar kring inflammatoriska njursjukdomar, 17 beviljade projekt är inom det fältet. En av de juniora forskare som fått anslag inom detta område är Julia Burlin, njurläkare vid Danderyds sjukhus och doktorand vid Karolinska Institutet i Stockholm. Hon får 150 000 kronor till sitt forskningsprojekt kring nefrotiskt syndrom och tre varianter av glomerulonefrit som ofta orsakar det.

– Målet är att ta reda på hur vanligt det är med minimal change-nefropati, FSFS (fokal segmentell glomeruloskleros) och membranös nefropati i Sverige, hur sjukdomarna påverkar överlevnad och långsiktig risk att utveckla komplikationer som behov av njurersättande behandling, cancer och infektioner. Vi saknar kunskap om detta i nuläget och hoppas att det framöver ska gå att individanpassa vården bättre för de här patienterna, säger Julia Burlin.

Vad betyder stödet från Njurfonden?
– Jag är jättetacksam för stödet och förtroendet. Pengarna gör konkret skillnad för möjligheten att arbeta vidare med den här forskningen.

En annan forskare som får bidrag är Aso Saeed, överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och docent vid avdelningen för molekylär och klinisk medicin, Göteborgs Universitet. Han får 100 000 kronor till sin forskning om hjärt- och kärlkomplikationer vid kronisk njursjukdom (CKD) samt hur dessa påverkas av förbättrad njurfunktion av njurtransplantat.

– Vi vet att hjärt- och kärlsjukdomar är vanligt förekommande hos personer med CKD, och att risken ökar ju sämre njurfunktion är. Vår studie syftar till att kartlägga hur hjärt- och hjärnskador utvecklas vid CKD och om dessa kan förbättras eller försämras efter en transplantation. I studien, kommer vi följa upp 30 patienter med CKD i stadium 5. Vi undersöker bland annat hjärtfunktion och analyserar blodprov för biomarkörer kopplade till hjärt- och kärlsjukdomar, både före och efter njurtransplantation. Förhoppningen är att bättre förstå sambandet mellan hjärt- och kärlsjukdom och njursjukdom, och på sikt kunna identifiera mer specifika och effektiva behandlingar. Studien kommer att pågå i cirka fyra år, berättar Aso Saeed.

Det är dyrt att bedriva den här typen av forskning.

Vad kan anslaget från Njurfonden innebära?
– Stödet betyder mycket. Det är dyrt att bedriva den här typen av forskning. Till exempel är analyser av biomarkörer dyra och genomförs vid två tillfällen i studien både före och efter njurtransplantation. Utan Njurfondens stöd hade det varit svårt att genomföra en sådan här studie, säger Aso Saeed.

Anslagen från Njurfonden är fördelade till forskare över stora delar av Sverige. Majoriteten av forskarna för Njurfondens utdelningen i år befinner sig på Karolinska institutet i Stockholm med 24 beviljade anslag. Övriga forskare som får anslag är aktiva vid Uppsala universitet, Karolinska universitetssjukhuset, Lunds universitet, Linköpings universitet, Göteborgs universitet, Högskolan i Gävle och Umeå universitet.

De ökade anslagen gör det möjligt för Njurfonden att stödja mer och mer forskning varje år. Med årets utdelning har insamlingsstiftelsen delat ut närmare 60 miljoner sedan starten med målet att all ohälsa relaterad till njurarna ska kunna förebyggas, lindras och botas.

Text: Annelie Olsson Larsson
Foto, artikelbild: Maria Rosenlöf