Medlemsresa till soligt Rhodos

I slutet av juni blev jag uppringd av Ellinor Broms på Njurförbundet. Återbud hade kommit, och det fanns plats på resan till Rhodos. Jag blev så glad, och tackade ja direkt. Efteråt fick jag dåligt samvete. Hela juni hade ju varit fyllt av sjukhusresor med operationer och andra sjukhusbesök. Var jag frisk nog för att delta i en utlandsresa? Jag rådfrågade min läkare.

– Med tanke på vad du varit med om sista tiden, lär detta vara det bästa som kan hända. I början av september ska vi nog ha fått ordning på dina problem. Nu har du något att träna för!

Den tredje september började äventyret. På Arlanda blev vi väl mottagna med rullstolsassistans. Rullstolen körde mig till bagageinlämning, växelkontor, restaurang och till slut gaten. Övriga passagerare undrade nog över alla rullstolsresenärer. Flygresan gick fort med mat och dryck. Tänk att dessa flygvärdinnor orkar se så glada ut hela tiden?

På Rhodos flygplats var ordningen inte densamma som på Arlanda. Men förmodligen fanns någon ordning även där, för vi kom fram till Sunwing Khallithea Beach. Detta visade sig vara en jätteanläggning med 534 rum. Nackdelen var att avstånden blev stora, och jag hade bara krycka att stödja mig på. Men min fru Mary letade upp passager med bänkar att vila på, och trappor med ledstänger. Vings anläggning var ett paradis för barnfamiljer. Det var underhållande, att ligga och vila vid poolerna, och se barnen leka. Ledstänger ner i vattnet, gjorde det möjligt även för rörelsehindrade att bada.

Vid fem tillfällen gjorde vi dialys på Euromedica Rhodos Dialysis Centre. Direkt slogs jag av hur likt allt fungerade mot Diaverum i Jakobs­berg. Visserligen satt vi upp i början, och blodstillningen skedde med ett slags tryckband. Annars kände man igen rutinerna. Första gången uppstod lite språkproblem, men efter ett tag rullade allt på. Chefen höll noga koll över vad som hände, framför allt vid utvägningen. Stolt förklarade han hur de lyckades nå torrvikten.

Dagarna gick med dialyser, poolbad och god mat och dryck. En kväll åkte vi till en grekisk taverna Mimakos. Vi blev serverade mycket god grekisk mat, lång underhållning med grekisk musik och dans. En dag blev vi bjudna av reseföretaget Bookdialysis, på en dagstur. Vi besökte Seven Springs och Lindos. Efter sista dialysen bjöd en av deltagarna på whiskyafton.

Efter två veckor bar det av till Sverige igen. Om Njurförbundet ordnar en liknande resa nästa år, och jag då är tillräckligt frisk, åker vi med även då. Stort tack till Ellinor Broms och Lena Heijdenberg för era insatser!

Ulf Hansson
medlem Stockholm Gotland