I väntan på guldnjuren

Namn: Lotta Kågström Ålder: 51 år Bor: Vasastan i Stockholm
Hälsa: Cystnjurar Familj: Gift med Magnus, 57, fyra barn; Thea 22, Charlie 20, Wera 17 och Lily 11 år samt de två kaninerna Bruno och Alice Motto: Det löser sig – det finns en mening med allting!

På världsnjurdagen förra året startade Lotta ett Instagramkonto med namnet ”I väntan på guldnjuren”. Kontot startade hon för att hon förstod att hon skulle behöva en ny njure och för att hon ville föra dagbok och dela med sig av sin resa. Lotta har cystnjurar, en sjukdom som ligger i hennes släkt långt tillbaka.

Lottas sjukdom upptäcktes år 2011, då Lotta var 38 år, och på en resa i Thailand. Under en massage där så sa massören att hon tyckte Lotta skulle gå till doktorn då hon kände några knölar i magen. Knölarna som var cystor på njurarna kom att växa med tiden, men trots detta arbetade Lotta som flygvärdinna ända fram tills i höstas.

– Jag såg till slut ut som jag var gravid, så stor var magen, säger Lotta.

Den 15 november förra året opererades båda hennes njurar bort på grund av att de var fulla av cystor och inte längre fungerade. Totalt vägde de fem kilo och Lotta säger att det var skönt att bli av med dem men att hon också kände en oro för hur allt nu skulle bli.

– Jag kände mig glad över att bli av med njurarna men också en sorg över att inte kunna flyga mer på grund av att jag nu blev beroende av dialys flera dagar i veckan. Jag älskar mitt arbete som flygvärdinna, säger Lotta.

Nu väntar jag bara på det där samtalet om att det finns en njure åt mig.

Nu går Lotta på bloddialys på Rosenlunds sjukhus fyra dagar i veckan och fyra timmar per gång. Tanken är att hon nu ska lära sig att sköta dialysen själv för att sedan ta hem en dialysmaskin så hon kan göra dialysen hemma.

– Jag var superpeppad på att ta bort mina njurar men förstod nog inte riktigt hur livet skulle te sig utan dem. Det är jobbigt att gå i dialys och jag vill gå upp och krama alla patienter på min avdelning. För min del vet jag säkert att jag blir frisk av en ny njure, men det gäller ju inte alla. Alla kan inte transplanteras. Jag känner mig sjukt tacksam för att jag vet jag blir frisk igen, säger Lotta.

Hon säger att framtiden ser ljus ut och att hon blev jätteglad i mellandagarna när hon fick beskedet att hon kommit upp på väntelistan för att få ett nytt organ.

– Nu väntar jag bara på det där samtalet om att det finns en njure åt mig. Sedan, när jag är transplanterad, ska jag börja flyga igen och leva som vanligt, säger Lotta.

Lotta säger att hon har stor hjälp och stöd av sin bror som gått igenom samma resa som Lotta gör. För sju år sedan fick han en ny njure och allt fungerar bra där. Även Lottas farmor och pappa hade cystnjurar. Hennes farmor gick bort vid 42 års ålder och för pappan upptäcktes njurproblemen i lumpen. Pappa Bosse fick en ny njure men gick sedan bort när han var 60 år. Trots detta problem med cystnjurar i familjen säger Lotta att hon aldrig trodde hon skulle få det.

Fanns det då ingen levande donator för Lotta?
– Min man erbjöd mig en av sina njurar men vi har fyra barn och jag vill att han ger sin njure till någon av dem om de behöver det längre fram. Så jag hoppas på väntelistan för att transplanteras och att det inte kommer dröja så länge att få en ny njure, säger Lotta.

Mitt mål är att börja jobba som flygvärdinna igen.

Totalt har Lotta arbetat 28 år som flygvärdinna. Intresset för att resa väcktes när hon efter gymnasiet åkte till Wien i ett och ett halvt år. Sedan började hon som reseledare i Turkiet och hann arbeta där tre säsonger innan hon fick erbjudande om att bli flygvärdinna. Hon har rest över hela världen på destinationer som bland annat Mexico, Miami, Vietnam och Indien.

– Flygvärdinnejobbet är mitt drömjobb. Jag har haft en lyxig tid på jobbet där jag fått upptäcka olika länder och det har varit mycket glamour och boende på femstjärniga hotell, säger Lotta.

I oktober 2023 las flygbolaget där Lotta var anställd ned samtidigt som hon fick besked om att njurarna skulle tas bort. Alla hennes kollegor började söka nya jobb men det kunde inte hon göra. Hon säger att sluta arbeta som flygvärdinna gjorde att hon förlorade sin identitet.

– Men jag är inte den som ger mig! Mitt mål när jag blivit transplanterad är att flytta till Gotland och att börja arbeta som flygvärdinna igen, säger Lotta.

Förutom jobbet är familjen viktig för Lotta. Den består av man och fyra barn och två kaniner. I höstas när Lotta var trött efter att ha tagit bort sina njurar låg en av kaninerna, Bruno, vid hennes rygg i sängen.

– Vi hade en kanin när jag var liten med och den vaktade min pappa när han inte mådde bra, och nu vaktar Bruno mig. Det är som att djuren förstår att man mår dåligt, säger Lotta.

När Lotta var liten tillbringade familjen alltid somrarna på Gotland och sedan dess åker Lotta och hennes familj alltid dit. Hennes mamma bor där nu och Lotta älskar Gotland. Några av hennes barn har sommarjobb och kompisar där.

– Jag hoppas vi kan åka till Gotland även i sommar. Har jag fortfarande bloddialys då hoppas jag att jag kan sköta den själv eller att jag får gästdialys, säger Lotta.

Det är en uppförsbacke att vänta på en ny njure men Lotta tror att när hon får den så blir allting bra. Hon säger att det bästa med njursjukvården är den under­bara personalen på dialysmottagningen och det enda hon upplevt negativt var att hon fick lite olika besked om vilket datum när hennes njurar skulle opereras bort.

Idag har Lotta cirka 200 följare på sitt Instagramkonto ”I väntan på guldnjuren”. Hon är glad för all den uppmuntran hon får från sina följare och välkomnar Njurförbundets medlemmar att följa henne.

– Det kan vara fler av Njurförbundets medlemmar som kan känna igen sig i min resa, säger Lotta.

Text: Annelie Olsson Larsson Foto: Maria Rosenlöf

På Lotta Kågströms Instagram­konto: ivantanpaguldnjuren kan du följa hennes resa mot en ny njure.