Hämtar kraft från konsten

I Bosnien växte Amir, idag 43 år, upp med sin mamma, pappa och syster. Det upptäcktes tidigt att han var född med tre njurar. Som nioåring opererades Amir för urinreflux, ett tillstånd som innebär att urinen strömmar tillbaka från urinblåsan, vilket kan ge infektioner och skador på njurarna. I Amirs fall hade kanalerna också växt ihop. Efter operationen blev han ordinerad mycket mediciner. Men så kom kriget i det forna Jugoslavien på 90-talet och det blev brist på mediciner. Familjen tog ett beslut att flytta till Sverige och kom 1995 till Katrineholm, men flyttade snart till Eskilstuna.

– När vi kom till Sverige upptäcktes det att min njurfunktion blivit sämre och låg under 50 procent. År 2007 började jag i bloddialys och samma år fick jag en ny njure av min mamma. Min pappa hade gått bort 1995 i hjärtinfarkt, säger Amir.
Efter åtta år med den nya njuren så slutade den att fungera. Efter det fick han börja i bloddialys fyra gånger i veckan, fyra timmar varje gång. Idag sköter han maskinen själv och sticker sig själv på dialyskliniken, som nyligen har flyttat till Rosenlunds sjukhus i Stockholm.

– Jag kan inte transplanteras på grund av att jag har för mycket antikroppar. Jag hoppas på att ett nytt läkemedel som löser det problemet ska godkännas i Sverige i år så jag kan bli transplanterad så fort som möjligt, säger Amir.
Amir känner att dialysen tar på hans krafter och ork och för att få energi tar han med sig staffli och målarfärg och målar under dialysen, vilket han hoppas ska gå bra även på det nya stället.

Personalen på dialysenheten och andra patienter har gett mycket uppskattning. En i personalen har köpt en av hans tavlor.
– Idag lever jag på min konst. 1998 flyttade jag till Stockholm för att börja på en eftergymnasial konstskola och efter det blev det Konstfack. Jag har även undervisat i konst och arbetat som inredningsdesigner, säger Amir.
År 2011 kom Amir med i ett biografiskt uppslagsverk för kända svenska konstnärer och det kändes som ett erkännande. Han säger att han ibland nyper sig i armen för att han får arbeta med det han älskar och att han kan livnära sig på det.
– Målningarna gör jag i akryl eller olja och jag får in mycket beställningar löpande. Jag har ett eget galleri i Stockholm tillsammans med en annan konstnär och har haft ett flertal utställningar både i Sverige och utomlands, säger Amir.

Art is the only way to run away without leaving home

Amir upprepar hur jobbigt han tycker det är att gå i dialys. Det gör ont, urinproduktionen påverkas, han får huvudvärk och har sömnsvårigheter. Han hoppas att forskningen ska leda fram till att det i framtiden går att få en artificiell njure som det kan bli möjligt för alla njursjuka att bli transplanterade med.
– Forskningen inom njursjukdomar är mycket viktig. Jag vill gärna hjälpa forskningen framåt och skänka verk för att bidra, säger han.
Amir försöker träna och äta hälso­sammare, då han vet att det kan ha effekt på njursjukdomen. Han har efter 30 år slängt cigaretterna och han slutade dricka alkohol för 13 år sedan. Amir tror att han hamnat i dialys tidigare om han inte skött sig.
– Varje dag utan dialys är himmelen. Att förlora hälsan går snabbt men att få tillbaka den är svårt, säger Amir.

När jag frågar varifrån han har fått sin begåvning så nämner han sin morfar som var arkitekt och byggnadsingenjör och en morbror som var mekanikingenjör. Amirs pappa ville att sonen skulle gå i en politisk skola i Jugoslavien och bli politiker, men det ville inte Amir. Då pappan dog samma år som de kom till Sverige så han fick inte uppleva Amirs framgångar som konstnär, men hans mamma är mycket stolt.

Amir är gift med Ines och har två pojkar på 13 år och 11 år, Benjamin och Dennis. Målet för Amir är att vara en så bra pappa som möjligt.

Kommande projekt för Amir är ett stort arbete tillsammans med fotografen Robert Eliason. De försöker fånga den kreativa processen i en konstnärs liv. Han beräknar att ha tio målningar klara till 2023 och då ha en utställning.
Amir tycker om konstvärlden i Sverige och säger att det är ett bra klimat att verka i. Han säger att oavsett var han befinner sig i landet möts han med respekt och intresse. Han har ett stort nätverk med konstnärer i Sverige. Förebilder är Bosch, Matisse, Picasso och Kandinsky.

På fritiden gillar familjen att resa och åka skidor. De firade jul och nyår i Wien, sportlovet planeras i fjällen och påsken i Marbella.
– Jag har gästdialys när jag är utomlands och tycker det blivit sämre sedan försäkringskassan tagit över hanteringen i Stockholm för kostnaderna för dialysen. Man får ligga ute med pengarna väldigt länge och många får svårt att resa, säger han.

Amir avslutar intervjun med att säga att konsten, förutom barnen och hans fru, är en drivkraft som hjälper honom att gå igenom alla utmaningar man har som dialyspatient.
– Art is the only way to run away without leaving home, säger Amir.

Text: Annelie Olsson Larsson  Foto: Peter Knutson