Klimatdebatten har länge handlat om koldioxid och energi, men tappat bort det viktigaste – människans hälsa. Klimatkrisen är inte längre ett abstrakt hot vid horisonten. Den slår redan idag hårt mot människors hälsa och miljöförändringar som rubbar planetens stabilitet och driver kroniska sjukdomar. Njurarna är bland de första organen som drabbas. Kronisk njursjukdom ökar globalt och aktuella data visar att 14,2 procent av världens befolkning lider av njursjukdom. Miljöfaktorer som värmestress, luftföroreningar och förorenat vatten är bidragande orsaker. Njursjukdom har blivit klimatkrisens ”svarta lunga”.

Samtidigt bidrar vården själv till problemen då den står för fyra till fem procent av alla växthusgasutsläpp. Dialys är en av sjukvårdens största miljöbovar. Behandling av en enda hemodialyspatient kan årligen orsaka upp mot 10 ton koldioxidutsläpp och genererar hundratals kilo plastavfall och enorm vattenförbrukning. Den stora förbrukningen av vatten är kanske inget stort problem i Sverige men stora delar av världen lider av vattenbrist. Eftersom varje dialyssession kräver 300–500 liter renat vatten står länder med begränsad eller instabil vattentillgång inför strukturella utmaningar.

Det finns lösningar, men de kräver politiskt mod och professionellt ansvar. För det första måste vården börja ställa om till ”grön nefrologi”. Dialysvatten kan återvinnas, energiförbrukning minskas och plastanvändning reduceras kraftigt. Patient­resor står ofta för 20–40 procent av klimatavtrycket för hemodialys. Vi behöver välja metoder som ger lägre klimatavtryck, utbilda personal och engagera patienter.

För det andra måste maten som serveras i vården förändras. Den ultraprocessade maten gör oss sjuka och njursjuka är särskilt känsliga. En växtbaserad kost minskar växthusgasutsläppen med omkring 75 till 95 procent jämfört med köttbaserad kost och är dessutom gynnsam för njurhälsan. Patienter med njursjukdom kan i allt högre grad äta växtbaserade proteiner, tack vare nya kaliumbindande läkemedel. Njursjuka patienter bör begränsa intaget av ultraprocessad mat och det är dags att låta den mat som serveras på våra sjukhus spegla den framtid vi måste skapa, inte den vi håller på att förlora.

Slutligen behöver vi mer forskning och tydligare nationella riktlinjer. Att förebygga njursjukdom är och kommer alltid vara den mest hållbara vården – både för människor och planeten. Med moderna läkemedel som kan bromsa sjukdomsförloppet sparar vi inte bara liv utan minskar också behovet av dialys, en av vårdens mest resurskrävande behandlingar.
Att göra njursjukvården hållbar är inte ett val – det är en nödvändighet.

Litteratur:
Duhanes M, Hedman P, Avesani C, Stenvinkel P. Läkartidningen. 2025 Oct 27;122:25020.
Stenvinkel P. Naturens intelligens: hur den kan användas för att uppnå ett friskare åldrande och förbättra den planetära hälsan. Lava 2024

Monica Duhanes
överläkare Karolinska sjukhuset
Carla Avesani
dietist Karolinska sjukhuset
Peter Stenvinkel
överläkare och professor, Karolinska sjukhuset,
ordförande Svensk Njurmedicinsk Förening.