Nio personer har kunnat få en ny njure med lyckat resultat, tack vare det DCD-projekt, där sex sjukhus i landet deltar och man testar att ta tillvara organ där hjärtat stannar först, skriver Läkartidningen.

I Sverige har organdonationer hittills endast genomförts hos patienter vars cirkulation hållits igång med hjälp av respirator efter att patienten konstaterats ha utvecklat total hjärninfarkt. Men många andra länder genomför också donation efter cirkulationsstillestånd – där det är hjärtat som stannar först varpå hjärnan oåterkalleligen slutar fungera – efter att livsuppehållande behandling har avbrutits hos en person på intensivvårdsavdelning som inte går att rädda. En process som gör det möjligt för fler som vill donera att faktiskt få göra det, och som alltså testas i det pilotprojekt som just nu pågår i Sverige.

Stefan Ström, intensivvårdsläkare på Västmanlands sjukhus, är medicinskt ansvarig för Vävnadsrådets och Sveriges Kommuner och landstings DCD-projekt.

– Fem patienter har redan genomgått hela donationsprocessen sedan vi inledde pilotprojektet i februari. Det har gått jättebra så här långt – nio patienter har kunnat få en ny njure med lyckat resultat, tack vare det här, säger han till Läkartidningen.

Sex sjukhus i landet deltar och till att börja med tas bara njurar om hand, utom vid ett sjukhus där även lungor omhändertas. Men på sikt är tanken att strategin ska kunna införas på bred front och omfatta även andra organ, enligt Stefan Ström.

Pilotfasen ska omfatta minst tio fullständiga donationsprocesser som leder hela vägen till transplantation och beräknas pågå till sista januari 2019. Därefter ska det hela utvärderas.

Nyligen kom beskedet att den juridiska biten av Donationsutredningen – som föreslog att DCD-donation införs – måste göras om. Men det är inget som påverkar projektet, enligt Stefan Ström.

– Vi har byggt ett protokoll som är oberoende av om det blir någon förändring i lagstiftningen, säger han.

Läs hela artikeln: Läkartidningen

2018-04-06

Vägen till donation efter cirkulationsstillestånd
  • En patient som vårdas på en intensivvårdsavdelning försämras och ansvariga läkare konstaterar efter en tid att fortsatt livsuppehållande behandling inte längre är till gagn för patienten, då fortsatt behandling inte är förenlig med liv.
  • Beslut fattas, grunder enligt ovan, om att avbryta all livsuppehållande behandling i form av till exempel respirator och blodtryckshöjande läkemedel.
  • Det medicinska beslutet förankras med den döende patientens närstående i ett så kallat brytpunktssamtal.
  • I ett separat samtal erbjuds möjligheten till organdonation som en del av vården i livets slutskede.
  • Den livsuppehållande behandlingen avbryts under kontrollerade former, i närvaro av patientens närstående om de så önskar.
  • Om samtycke till donation föreligger omhändertas organen för transplantation efter att patientens cirkulation har upphört och döden har konstaterats.
    Källa: Vävnadsrådet