”Tyvärr, vi har inte det läkemedlet i lager.”
För bara något år sedan brukade farmaceuten på apoteket efterfölja den meningen med ”Jag lämnade precis ut sista förpackningen, men jag kan ta hem tills imorgon.”, men sedan ett par år tillbaka möts vi istället av ”Det är brist på den medicinen, jag vet inte när vi kan få den i lager igen.”
För många personer med diabetes som försöker hämta ut sitt läkemedel är orsaken till bristen en större efterfrågan på läkemedlet än vad läkemedelsbolaget klarar av att tillverka. Problemen började under 2022 när det visade sig att de nyare diabetesläkemedlen i gruppen GLP-1 hade en biverkan som innebar viktnedgång, detta ledde till att läkare världen över började förskriva off label, alltså förskriva läkemedlet för annat än diabetes. Personer som ville gå ned i vikt, oavsett om de hade obesitas eller ej, fick det förskrivet och det blev en global brist på läkemedlet.
Läkemedelsgruppen GLP-1 har vid diabetes visats ha en skyddande effekt mot njurkomplikationer, så i Sverige fick flera personer med diabetes istället läkemedel i gruppen SGLT2-hämmare förskrivet som också minskar risken för hjärtsvikt samt progress av njursjukdom vid diabetes. Den kraftigt ökade efterfrågan på SGLT2-hämmare skapade en brist även på dessa läkemedel, det blev som en ond spiral.
När det råder brist på läkemedel behöver det medicinska behovet gå först.
Bristen på läkemedel har lett till att sjukvården fått lägga mycket tid på att hitta andra läkemedel att förskriva, 4 av 10 personer med diabetes har drabbats av bristen enligt en undersökning bland Svenska Diabetesförbundets medlemmar i juni. Av dessa är det 36 procent som fått förskrivet ett annat läkemedel, och i flera fall läkemedel som inte hade samma skyddande effekt mot hjärtsvikt och njursjukdom. Än värre är det för de 10 procent som drabbats av bristen men där det inte finns något annat läkemedel som de kan använda. Dessa personer lever med en oro att inte kunna hämta ut läkemedlet nästa gång det är dags att fylla på, och bland de som haft möjlighet finns personer som åkt upp till 50 mil enkel väg för att ta sig till ett apotek som har en enstaka förpackning av läkemedlet i lager.
Utan tillgång till effektiva läkemedel så ökar risken för komplikationer och följdsjukdomar, vilket skapar onödigt lidande. I Sverige står just behandling av komplikationer för 70 procent av kostnaderna i diabetesvården.
Prioriteringar skall enligt hälso- och sjukvårdslagen ske så de med störst behov av vård skall få det först. Det vi sett de senaste åren är att denna prioritering i praktiken inte gäller läkemedel när det råder brist. Här har förskrivning av läkemedel till fler personer, utan medicinskt behov, fortsatt trots att de som redan använder läkemedlet inte kan få tag på det. När det råder brist så behöver det medicinska behovet gå först, så de som saknar alternativ fortsatt kan stå på medicinen. I Sverige behöver vi både prioriteringar vid brist och nationella läkemedelslager, så vi inte drabbas lika hårt när läkemedelsbolagen av olika anledningar inte klarar av att leverera tillräckligt mycket.
