Olika regler för sjukresor

Regionerna är enligt lag skyldiga att ersätta de flesta patienter för sjukresor, till exempel till dialys, men har samtidigt stor frihet att bestämma sina ersättningsmodeller.
Björn Nilsson, vice ordförande för Njurförbundet, anser att regelverket för sjukresor är ett sammelsurium.

– Det finns ingen övergripande tanke för samhällsbetalda resor. Det är politikerna i varje region som bestämmer och det gör att skillnaderna blir väldigt stora beroende på var i landet du bor, säger han.
Samhällsbetalda resor är allt från sjukresor och skolskjutsar till färdtjänst och riksfärdtjänst. Vanligen står kommunen för färdtjänst medan regionen betalar sjukresorna.

– Här i Stockholm överfördes färdtjänsten till regionen redan på 70-talet och det är en fördel att finansieringen sker under samma tak. På andra platser kan tre personer som delar på en bil hamna under tre olika regelverk. Därför behövs en nationell harmonisering av systemet, säger Björn Nilsson.

Även Mattias Andersson, utredare på branschorganisation Svensk Kollektivtrafik, är kritisk till dagens regelverk.
– I dag finns många olika reglementen för olika serviceresor och det är en anledning till att vi driver frågan om att det behövs en ny lagstiftning, säger han.

I dag skiljer sig reglerna åt bland annat när det gäller högkostnadsskyddet, bokning av sjukresor och administrationen kring ersättningen.

– Bokningen av sjukresor sker oftast genom en beställningscentral och patienten betalar en egenavgift. Den andra ytterligheten är att
patienterna ligger ute med pengar och måste skicka in taxikvitton.
Det är mindre vanligt, även om det är för just detta som lagen är skriven, säger han.

Svensk Kollektivtrafik vill samla alla samhällsbetalda resor under begreppet serviceresor i samma lag.
– Det skulle underlätta både för patienterna och för dem som arrangerar resorna. Man ska inte behöva vara professor i trafikvetenskap för att förstå hur systemet fungerar, säger Mattias Andersson.

Bristen på samordning vad gäller sjukresor gör att enskilda patienter riskerar att hamna i kläm enligt Njurförbundets ordförande Håkan Hedman.
– En medlem i Västra Götaland hade utlägg för sjukresor på närmare 20 000 kronor. När personen i fråga väl hade skickat in sina kvitton krävde sjukreseenheten även ett intyg från vårdinrättningen. Sedan kom beskedet att handläggningstiden var sex veckor. Det är helt fel att våra medlemmar ska ligga ute med tusentals kronor, säger han.

Det bästa vore med fria resor till och från dialys.

Chefen för sjukreseenheten Västra Götalandsregionen, Maria Angelsiöö, bekräftar att väntetiden kan bli upp till sex veckor, men är i praktiken snarare mellan två och fyra veckor.
– Enligt vårt regelverk ska patienterna fylla i en ansökan om ersättning och även bifoga ett besöksunderlag (intyg från vårdinrättningen). Handläggningen kan dra ut på tiden om man missar att skicka in alla underlag och måste komplettera, säger hon.

Det görs drygt 930 000 sjukresor inom Västra Götalandsregionen och majoriteten görs med sjukresetaxi. På frågan om handläggningen kan förenklas hänvisar Maria Angelsiöö till politiken.
– Vår uppgift är endast att se till att regelverket följs för sjukresor och egenavgifter. Men patienter som har synpunkter är mycket välkomna att höra av sig till oss.

Njurförbundet efterlyser en helhetssyn när gäller egenavgifter för dialyspatienter. De har inte kostnader enbart för sjukresor, utan även för läkemedel, patientavgifter och kostnader för själva dialysen.
– Det här är personer som ofta har låga inkomster på grund av sin kroniska sjukdom. Det skulle gagna dem om det fanns ett gemensamt system över landet, men det bästa vore om vi fick fria resor till och från dialys, säger Håkan Hedman.

Text: Carina Järvenhag
Foto: Roland Lundgren / Mostphotos