A

Access – Inom njurmedicin betyder det tillträde till blodbanan eller tillträde till bukhinnan. Används för hemodialys respektive peritonealdialys.

Anemi – Blodbrist, tillstånd då kroppen inte har tillräckligt med röda blodkroppar. Symtom vid anemi kan vara trötthet, svaghet, andfåddhet, koncentrationssvårigheter, glömska, blek hy.

Aktiv uremivård – Dialysbehandling eller njurtransplantation.

APD – Automatisk peritonealdialys – utförs i hemmet under natten med hjälp av en maskin.

AV-fistel – Arterio-Venös fistel. För bloddialys sammankoppling av en artär (pulsåder) och en ven (blodåder) under huden, vanligtvis på underarmen.

B

Bakterier – Små mikroorganismer som kan orsaka infektion.

Benmärg – Porös vävnad inuti skelettet, särskilt i långa rörben, t.ex. lårbenet. Här produceras röda och vita blodkroppar samt blodplättar.

Biopsi – Se nålbiopsi.

Blodfetter – Lipider, t.ex. kolesterol och triglycerider, ämnen i blod och vävnader. För höga halter av dessa ämnen i cirkulationen kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar.

Buffert – En substans som neutraliserar onormal surhet ikroppen.

Bukhinna – (Peritoneum) Tunn blodkärlsrik hinna som bekläder insidan av bukhålan och tarmar. Används som filter vid peritonealdialys (PD).

Bukhålan – Utrymmet i bukhålan mellan tarmarna och bukorganen. Vid peritonealdialys (PD) förs dialysvätskan in i detta utrymme.

C

CAPD – Kontinuerlig Ambulatorisk Peritoneal Dialys, manuell behandling (påsdialys).

CCPD – Kontinuerlig Cyklisk Peritoneal Dialys, behandling med maskin.

Clearancemätning – Att mäta njurarnas reningsförmåga. Värdet anger hur många milliliter blod som renas per minut.

D

Diffusion – Transport av lösta ämnen orsakad av en koncentrationsskillnad. Ämnen transporteras från ett område med hög koncentration till ett område med låg koncentration.

E

Erytropoietin (EPO) – Ett hormon som bildas i njurarna och stimulerar tillväxten av nya röda blodkroppar. Erytropoietin finns som injektion.

F

Fistel – Konstgjord gång/förbindelse för Hemodialysbehandling, se AV-fistel.

Fosfat – En mineral som finns i blodet och i skelettet. För höga fosfatnivåer kan ge hudklåda och röda ögon. Kan på sikt även leda till sköra eller smärtande skelettben och leder

G

GFR – Glomerulär FiltrationsHastighet. Mängden vätska per tidsenhet som passerar glomerulus. Indikerar hur väl njurarna fungerar. Ju högre GFR desto bättre.

Glomerulonefrit – En inflammation i njurens mikroskopiska kärlnystan där blodet filtreras och renas. Är en av de vanligaste orsakerna till njursvikt. Orsaken till glomerulonefrit är ofta oklar, men kan diagnostiseras med en njurbiopsi. IgA-nefrit är den vanligaste typen av njurinflammation.

Glomerulus – Kärlnystan i njuren där blodet filtreras och renas. Det finns flera millioner glomeruli i varje njure.

Glukos – Sockerart som finns i blodet, används också i dialysvätskan.

H

Hemodialys (HD) – Hemo = blod, dialys = rening. En behandlingsmetod där blodet renas med hjälp av ett filter (konstgjord njure). Processen som filtrerar bort överflödiga slaggprodukter och vatten från blodet kontrolleras av en dialysmaskin. Behandlingen utförs på sjukhus, självdialysenhet eller i hemmet.

Hemoglobin (Hb) – Ett äggviteämne som finns i de röda blodkropparna och som har till uppgift att transportera syre runt i kroppen. Blodets hemoglobinhalt kan mätas för att diagnostisera anemi (blodbrist) vid t.ex. njursvikt.

Hormoner – Aktiva ämnen som bildas i vissa körtlar i kroppen och förs via blodbanan till det organ hormonet ska påverka.

Hypertoni – Högt blodtryck.

I

Iohexolclearence/njurfunktionsundersökning visar njurarnas förmåga att rena blodet. Vid undersökningen får man en injektion av ett läkemedel som innehåller jod. Efter ett bestämt antal timmar – som varierar beroende på vilken grad av njursvikt man har – tas ytterligare ett eller flera blodprov för att se hur njurarna har renat blodet.

K

Kalcium – En mineral som finns i skelett och tänder.

Kalium – Ett viktigt salt i blodet som behövs för att muskler och nerver ska fungera tillförlitligt. Avvikande värden kan medföra hjärtpåverkan.

Kreatinin – En slaggprodukt som produceras från muskelvävnaden. Utsöndras via njurarna. Förekommer förhöjda kreatininvärden i blodet renar förmodligen njurarna inte blodet på ett tillfredsställande sätt.

L

Lipider – Se blodfetter.

N

Natrium – En mineral som är nödvändig för att kontrollera mängden vatten i kroppen samt för att nerver och celler ska fungera tillfredsställande. Kroppens huvudsakliga natriumkälla är vanligt salt (natriumklorid). Om för mycket salt ansamlas i kroppen binder det till sig vatten, vilket leder till ödem (t.ex bensvullnad).

Nefron – Njurens reningssystem, där blodet filtreras genom glomerulus och renas genom ett rörsystem så att slaggprodukter, överskottsvätska och salter kan avlägsnas från kroppen via urinen.

Njursvikt – Beskriver ett tillstånd där njurskadan har gått så långt att njurarnas reningsförmåga inte längre fungerar tillräckligt.

Nutritionsstatus – Näringstillstånd.

Nålbiopsi – Metod att sticka en nål in i önskad vävnad (t.ex njure) och suga ut (aspirera) vävnad (cellmaterial) för bedömning i mikroskop. Denna undersökning är ett led i att ställa rätt diagnos.

P

Parathyreoidea – Bisköldkörtel, organ med funktion att reglera kalcium- och fosfatomsättningen i kroppen. Normalt finns två par risgrynsstora bisköldkörtlar. Dessa är belägna på vardera sida om sköldkörteln på halsen.

Parathormon (PTH) – Ett hormon som produceras i bisköldkörtlarna, som är lokaliserade i ”halsen”. PTH kontrollerar med vilken hastighet gammalt ben bryts ner och ersätts med nytt. Om PTH-halten är alltför hög kan det dra ur kalk ur skelettet och göra det svagt och skört.

Peritonealdialys (PD) – Peritoneum = bukhinna, dialys = rening. En dialysbehandling där man använder bukhinnan som filter för att filtrera avfallsprodukter från blodbanan. Kallas också för påsdialys.

Peritoneum – Se bukhinna.

PH-värde – mått på surhet, det vill säga på aktiviteten av vätejoner (H+) i en lösning.

Polycystisk njursjukdom – En ärftlig sjukdom som medför att cystor (blåsor) bildas i njurvävnaden. Cystorna förstör njurvävnaden och njursvikt kan uppstå.

Proteinuri – förekomst av protein/albumin/äggvita i urinen.

Påsdialys – Se peritonealdialys.

PD-kateter – Tunn silikonslang som via ett operativt ingrepp läggs in i bukhålan. Används vid peritonealdialys.

R

Renin – Ett hormon som produceras i njuren och som ökar blodtrycket. Vid njursvikt påverkas reninproduktionen, vilket medför förhöjt blodtryck.

S

Slaggprodukter – Nedbrytningsprodukter från kroppens ämnesomsättning.

Skelettomsättning – Förnyelsen (uppbyggnad och nedbrytning) av benvävnaden/skelettet.

U

Urea – När protein bryts ner i kroppen bildas slaggprodukten urea. Urea filtreras ut via njurarna. Förekommer förhöjda ureavärden i blodet renar förmodligen njurarna inte blodet på ett tillfredsställande sätt.

Uremi – Urinämnen (slaggprodukter) som är kvar i kroppen, urinförgiftning.

Ultrafiltration innebär att vätska filtreras genom ett filter som bara släpper igenom ämnen av en viss storlek. På det sättet tar njurarna bort överskottsvätska som sedan blir urin. Vid njursvikt försämras ofta den funktionen. Vid bloddialys sker ultrafiltrationen genom dialysfiltrets membran och vid påsdialys filtreras överskottsvätska bort med hjälp av bukhinnan.

V

Vävnadstypning – En metod att identifiera och ”matcha” olika vävnadstyper inför transplantation. Givarens (donatorns) vävnadstyp ska vara så likt mottagarens som möjligt.

Ö

Ödem – En medicinsk term som beskriver en onaturligt hög ansamling av vatten i kroppen.