Merkostnadsersättning med åldersgräns

Den som står inför valet av dialys har en del att ta ställning till. En sak är om dialysen ska utföras på klinik eller i hemmet. En variant sker i princip alltid utanför kliniken, peritonealdialys, PD. Även bloddialys, HD, kan skötas hemma.

För många innebär dialys i hemmet ökad frihet och livskvalitet jämfört med behandling på klinik. Men att ta hem sin dialysbehandling medför ökade kostnader för individen. Bloddialysmaskinen drar el, det går åt mer vatten och det blir mer sopor. PD kan också utföras med hjälp av en maskin som byter dialysvätskan, och som drar el (APD). Men även manuell PD, där man själv sköter vätskebytet, innebär merkostnader i form av ökat sopavfall, extra tvätt, sjukresor med mera.

Personer som får extra kostnader på grund av en funktionsnedsättning kan få merkostnadsersättning från Försäkringskassan. Det kan gälla kostnader för allt ifrån mediciner och specialkost till slitage, rengöring, hjälpmedel och resor. Men detta gäller bara om du har fått din funktionsnedsättning och dina merkostnader innan du fyllde 66 år.

För de som senare i livet startar dialys hemma har vissa av Sveriges regioner i stället infört ett särskilt bidrag. Ett sådant alternativ finns i cirka hälften av regionerna, enligt en kartläggning som Njurförbundet har gjort. Bidragen skiljer sig i storlek och vissa gäller endast hem-HD, ej PD.

I några fall har bidraget införts efter påtryckningar från Njurförbundets regionföreningar. Merkostnaderna kan ju vara en betydande utgift för personer med endast pension som försörjning.

Vinst för regionen, men framför allt för individen.

Björn Nilsson, ordförande i Njurförbundet Stockholm-Gotland, berättar att i Stockholm pågick arbetet under många år som en del i framtagandet av regionens njurplan.

– Här fanns det ju både starka incitament för regionen och klara fördelar för individen, säger Björn Nilsson.

Som argument lyfte föreningen att bidraget skulle innebära en besparing för regionen i och med att dialys hemma kostar mindre än dialys på klinik. Föreningen gjorde beräkningar med data från Svenskt Njurregister, och tog fram en kalkyl. Här tittade man på såväl personalkostnader som sjukresor. De hade möten med både politiker i hälso- och sjukvårdsnämnden och tjänstemän i förvaltningen.

– Tillsammans tog vi fram en enkel schablon som motsvarar den lägsta nivån på merkostnadsersättning från Försäkringskassan.

Region Stockholm införde bidraget 2019 för att ge alla patienter samma villkor oavsett i vilken ålder dialys i hemmet påbörjas. För närvarande ligger det på 1 433 kronor per månad.

– Det har inneburit en vinst för regionen, men framför allt en väldig vinst för individen, säger Björn Nilsson, som också är vice ordförande för Njurförbundet på nationell nivå.

Att hälften av Sveriges regioner saknar motsvarande bidrag bedömer han delvis har att göra med att det inte funnits efterfrågan, och att det i sin tur beror på att det inte finns en heltäckande organisation för att motivera och utbilda patienter för dialys i hemmet.

– Därtill gäller det att se till helheten för regionens kostnader, och ta med i beräkningen inte bara sjukvårdskostnader utan också besparingar som görs genom till exempel uteblivna sjukresor.

För den som är osäker på vilka merkostnader som kan tas upp vid ansökan om merkostnadsersättning från Försäkringskassan för PD och hem-HD finns bilagor med förslag i Njurförbundets vårdprogram för egenvård vid dialys.

Se www.dialys.nu

Text: Sara Norman