Jubileum för Njurfonden

I tio år har Njurfonden delat ut pengar till njurforskningen. Första gången anslagen fördelades, 2014, fick elva erfarna forskare dela på en miljon kronor. Insamlingen har sedan dess ökat och tack vare många arv, gåvor från medlemmar, privatpersoner och företag har fonden för varje år kunnat öka utdelningen.

En som med stort intresse följer utvecklingen inom Njurfondens forskningsområde är H.K.H. Prins Daniel. Sedan sommaren 2023 är prinsen beskyddare av Njurfonden och fonden hade under hösten en särskild insamling i hans namn.

Årets utdelning från Njurfonden blir 7 040 000 kronor till 40 forskare ur avsatta medel för 2023, lite högre än förra året. Totalt har insamlingsstiftelsen nu delat ut över 42 miljoner kronor till olika forskningsprojekt i Sverige.

– Behovet av njurforskning är stort och det är betydelsefullt att vi hela tiden har kunnat öka utdelningen från Njurfonden. Vi ser att ansökningarna hela tiden ökar i antal och det är förhoppningsingivande forskning som görs. Det är också extra roligt att Prins Daniel blivit beskyddare av Njurfonden, säger Håkan Hedman, ordförande i Njurfonden och Njurförbundet.

Ett av de högsta anslagen i årets utdelning, 400 000 kronor, går till Carl Öberg, docent och forskare i njurmedicin vid Lunds universitet och forskargruppledare inom njurfysiologi och peritonealdialys, PD, vid Skånes universitetssjukhus. Han forskar om minskad skadlig glukosabsorption via glukoskanaler vid PD.

Ihop med sin forskargrupp studerar Carl Öberg hur ämnet floretin, som finns i äpplen och äppelträd, påverkar glukosabsorptionen till kroppen om det tillsätts i dialys­vätskan hos patienter som har PD. Glukos är en sockerart som tillsätts i dialysvätskan för att den ska suga åt sig vatten från blodet. Ett problem är att patienten absorberar stora delar av glukosen, vilket gör vattenborttagningen mindre effektiv och bidrar till att patienten går upp i vikt.

– Vi har i studier sett att råttor som får floretin tar upp mindre glukos, och att ämnet skulle kunna förhindra utveckling av diabetes eller glukosintolerans hos patienter med PD. Under 2024 kommer vi göra studier på råttor för att hitta rätt mängd floretin att tillsätta dialysvätskan för att möjliggöra framtida kliniska studier, säger Carl Öberg.

Vad betyder stödet från Njurfonden?
– Vi är en liten forskargrupp och anslaget från Njurfonden är avgörande för att vi ska kunna göra denna studie, säger Carl Öberg.

Iva Gunnarsson är professor i reumatologi vid Karolinska institutet. Hon tilldelas 350 000 kronor till sin forskning där hon undersöker om tidiga biomarkörer vid SLE-nefrit kan förutsäga långtidsprognosen.

SLE (Systemisk lupus erythematosus) är en kronisk sjukdom där immunförsvaret attackerar den egna kroppen. SLE drabbar främst kvinnor och symptomen går i skov. Ungefär 30-40 procent av de som får SLE i Sverige utvecklar njur­påverkan och det är denna grupp Iva Gunnarsson studerar.

Stödet är av stor vikt för att kunna driva forskningen vidare och skapa ny kunskap.

– Vi har sedan många år samlat in prover och klinisk information i samband med njurbiopsier vid SLE. Nu analyserar vi hur vävnadsmarkörer och markörer i urin och blod i tidigt sjukdomsförlopp speglar både aktuell inflammation och framtida risk för njurskada. Vårt mål är att hitta markörer som kan förutsäga prognos för skade­utveckling och på så sätt bättre styra behandlingen och därmed förbättra situationen för patienter med SLE och njursjukdom, säger Iva Gunnarsson.

Vad betyder stödet från Njurfonden?
– Stödet från Njurfonden har medfört att jag kan fortsätta studierna kring SLE-nefrit och finansiera forskningsmöjligheter för yngre forskare. Forskningsstödet är således av stor vikt för att kunna driva forskningen vidare och skapa ny kunskap.

Anslagen från Njurfonden är fördelade till forskare över stora delar av Sverige. Majoriteten av forskarna för Njurfondens utdelning i år befinner sig på Karolinska institutet i Stockholm med 17 beviljade anslag. Efter Karolinska institutet kommer Lunds universitet med nio beviljade anslag. Övriga forskare som får anslag är aktiva vid Göteborgs universitet, Karolinska Universitetssjukhuset, Uppsala universitet, Linköpings universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset och KTH.

Läs om alla beviljade projekt: www.njurfonden.se

Text: Annelie Olsson Larsson

Se film om utdelningen!
Alla forskarbidrag uppmärksammas vid ett webbinarium som sänds på Världsnjurdagen den 14 mars.
Du får också höra tre forskare berätta om sina projekt: Carl Öberg, intervjuad i artikeln här intill, samt Anna Witasp och David Unnersjö-Jess.
Webbinariet visas på njurfonden.se