Förverkligar sina drömmar

Namn: Zahra Haydari
Ålder: 26 år
Bor: Hallsberg
Hälsa: Njursjukdomen Mikroskopisk polyangit. Transplanterad sommaren 2022.
Motto: Att vara tacksam varje dag – hälsan viktigast av allt!

Viktiga saker som som demokrati, fred och ett jämlikt samhälle som vi har här i Sverige är inte självklart för Zahra Haydari. Hon är bara 26 år men har redan hunnit uppleva krig i Afghanistan, en flykt till Sverige och att bli svårt sjuk och få diagnosen Mikroskopisk polyangit.
– I Afghanistan betyder makt och pengar allt. Kvinnorna har ingen rätt att göra något. Min pappa bestämde allt och jag hade inte rätt att själv välja partner eller att få gå i skolan, säger Zahra.

Till slut blev situationen livshotande för Zahra, hennes tvåårige son och hennes mamma och de fick hjälp av smugglare att ta sig ut ur landet. Smugglaren rådde dem, eftersom de var två kvinnor och ett barn, att ta sig till Sverige, ett enligt honom, bra land för kvinnor.
– I skolan hade jag läst lite om Norden men visste inte så mycket om Sverige när jag år 2017 kom hit, berättar Zahra.

Den lilla familjen hade gjort en lång resa och det var mycket nytt att sätta sig in i i det nya hemlandet. Sverige och Afghanistan är väldigt olika som länder och familjen blev glad över hur fint de blev bemötta av svenskar som hjälpte dem komma in i samhället.
– Idag har min mamma och son permanent uppehållstillstånd och jag har ett temporärt uppehållstillstånd som går ut nästa år, då jag får ansöka igen, säger Zahra.

Livet gjorde att jag fick en njursjukdom och det kom att påverka mina livsmål.

Detta var en tuff tid i början och det kom ytterligare hinder för Zahra att ta sig över. I juli 2018 blev hon sjuk och fick söka vård. Hon var svullen och hade ont i magen. Hon begav sig till en vårdcentral men blev hemskickad med Alvedon.
– Jag var rädd och orolig att jag skulle dö, säger Zahra.

Dagen efter så mådde hon sämre och kissade blod och gick, trots att hon knappt kunde gå eller prata svenska, till en annan vårdcentral. Där skickade de henne direkt till akuten på sjukhuset i Örebro.
– Här konstaterades det att jag hade njursjukdomen MPO och att mina njurar slutat fungera. Jag blev kvar på intensiven några dagar och fick sedan börja med bloddialys fem gånger per vecka, fyra timmar åt gången, berättar Zahra.

Om njursjukdom och dialys visste Zahra inte mycket och fick nu en hel del att sätta sig in i. Sjukdomen MPO sätter sig i de små blodkärlen i njurarna och vävnaden påverkas snabbt. Utan behandling, som i Zahras fall, förstörs njurarna. På sjukhuset fick hon efter ett tag kontakt med en medlem i Njurförbundet och han tyckte hon skulle gå med i förbundet och det gjorde hon. Hon blev senare kassör och medlemsansvarig och idag är hon ledamot i styrelsen i Njurföreningen Örebro län.
– Alla medlemmar i föreningen har gått igenom samma sak, det gör att vi förstår varandra. Jag vill hjälpa medlemmarna så att de får en bra livskvalitet, säger Zahra.

Medan Zahra gick i dialys på sjukhuset blev hon fast besluten att skapa sig ett liv här i Sverige så hon lärde sig svenska på SFI och tog körkort. När SFI var klar började hon på folkhögskola för att få gymnasiekompetens och där studerar hon fortfarande och arbetar extra på hemtjänsten i Hallsberg.
– Livet gjorde att jag fick en njursjukdom och det kom att påverka mina livsmål. Jag vill studera till sjuksköterska och arbeta på en dialysmottagning. Det är min dröm, förklarar Zahra.

Totalt gick Zahra i bloddialys i fyra år och sju månader. Den sista tiden hade hon dialys hemma på natten, något som gjorde att hon blev mer fri. Under tiden stod hon uppsatt på väntelistan för transplantation och ringde varje måndag för att se var i kön hon stod. Hon har en ovanlig blodgrupp vilket gjorde att det var svårt att hitta en matchning.
– Den 29 juli 2022 fick jag samtalet jag väntat på om att det fanns en njure och att jag skulle ta mig till akademiska sjukhuset i Uppsala. Och den 30 juli 2022 fick jag en ny njure, berättar Zahra.

Transplantationen är som ren magi för Zahra. Nu kan hon kissa, äta vad hon vill och dricka mycket. Under tiden i dialys hade hon ingen urinproduktion, sov dåligt, hade ingen aptit och var deprimerad.
– Att jag mådde sämre under dialysperioden var det ingen som märkte. ”Du ser inte ut som en dialyspatient” sa mina skolkamrater. ”Du är så positiv och glad” sa de, och jag försöker sprida positivitet runt omkring mig.

Hennes son Ayyan bodde under tiden Zahra hade dialys i ett familjehem. Han har autism och intellektuell funktionsnedsättning och behöver extra stöd. Hennes mamma bodde fortfarande med Zahra. Men när Zahra blev transplanterad så kunde sonen flytta hem igen.
– Jag är så glad att Ayyan och jag är tillsammans igen. Min mamma ska flytta till en egen lägenhet nu och vi blir grannar, säger Zahra.

Intressen som musik och dans har spelat stor roll i Zahras liv. Hon lyssnar gärna dagligen på popmusik och favoriten är artisten Selena Gomez, som också är transplanterad. Zahra dansar gärna i lägenheten och har planer på att ta kontakt med en dansstudio i Hallsberg.
– Musik och dans är en källa till glädje. Jag vill leva livet positivt med ett stort hjärta, säger Zahra.

Musik och dans är en källa till glädje. Jag vill leva livet positivt med ett stort hjärta.

Som förebilder säger Zahra att hon har sin mamma och son som betyder mycket för henne. En annan före­bild är Malala Yousafzai som 2014 fick Nobels fredspris för sin kamp för flickors rätt till utbildning.
– Jag ville gå i skolan varje dag i Afghanistan men det var min pappa som styrde om jag fick det eller inte. Idag är jag tacksam över de utbildningsmöjligheter som finns i Sverige och som gör att jag kan nå mitt mål som sjuksköterska, säger Zahra.

Att stödja Njurfonden tycker hon är viktigt för att det ska forskas fram nya läkemedel. Läkemedel som kan göra att människor slipper dialys. Som sjuksköterska inom njurvården hoppas hon kunna bidra med något positivt till njursjuka personer. Hon vill visa att om hon kan, kan de.
– I min dröm ingår också att skriva en bok om mitt liv och den resan jag gjort. Livet är kort och jag vill dela med mig av vad jag upplevt, avslutar Zahra.

Text: Annelie Olsson Larsson
Foto: VÁ FINT FOTO