Det har länge varit känt att hjärtkärlsjukdom är en av de främsta orsakerna till dödlighet hos njurpatienter. Men det är först under de senaste tio-femton åren, som forskningen börjat tillämpa ett mer strukturerat arbetssätt för att få en bättre bild av sambanden och växelverkan mellan njursvikt och hjärtkärlsjukdomar.
Nedsatt njurfunktion är mycket vanligare än man tror. Antalet njursjuka i Sverige beräknas uppgå till minst en miljon personer.
– Den som har en allvarlig njursjukdom löper cirka 100 gånger större risk att dö i hjärtsjukdom än en frisk person. Men även den som lider av en lätt eller måttlig njursjukdom riskerar att avlida i en hjärtsjukdom, och det är främst den gruppen vi inriktar oss på i vår forskning, berättar Anders Christensson, adjungerad professor i Njurmedicin vid Skånes Universitetssjukhus.
Anders Christensson är en av 23 nyfikna och nytänkande forskare som fick dela på över tre miljoner kronor, när Njurfonden för femte året i rad lämnade bidrag till forskning om njursjukdomar. Han och hans lag fick motta 200 000 kronor för forskning kring det kardiorenala syndromet. Enkelt uttryckt: sambandet och interaktionen mellan nedsatt njurfunktion och hjärtkärlsjukdom.
– Pengarna från Njurfonden betyder mycket för mig och mitt team av doktorander. Det ökar våra möjligheter att hitta och studera sambanden mellan nedsatt njurfunktion och olika typer av hjärtkärlsjukdomar. Målet är att på sikt kunna sänka dödligheten hos patienter som drabbats av det kardiorenala syndromet, säger Anders Christensson.
Anders Christensson, adjungerad professor i Njurmedicin vid Skånes Universitetssjukhus, är en av 23 forskare som fick dela på över tre miljoner kronor, när Njurfonden för femte året i rad lämnade bidrag till forskning om njursjukdomar.
– Min vision är att få ned dödligheten inom patientgruppen med lätt till måttligt nedsatt njurfunktion, där även många unga människor ingår.
En av frågorna som forskarna söker svaret på är den om ”hönan och ägget”. Forskningen hittills visar att det kardiorenala syndromet lika ofta uppstår till följd av problem med njurarna som med hjärta och blodkärl. Det vill säga att en nedsatt njurfunktion kan påverka hjärtat negativt och leda till en hjärtsjukdom som i sin tur skadar njurarna och vice versa.
– Det anmärkningsvärda är att kopplingen mellan njur- respektive hjärtkärlsjukdom verkar åt båda hållen samtidigt. Men vi vet inte om syndromet är en följd av en linjär korrelation eller om problemen uppstår vid senare stadier och samtidigt i båda organen, säger Anders Christensson.
Ett sätt att minska dödligheten är att upptäcka sjukdomarna tidigt. Anders Christensson och hans team studerar de underliggande mekanismerna i hjärta och njurar och förändringar i blodet, som kan ge misstanke om ett begynnande sjukdomsförlopp. De arbetar med att identifiera och kartlägga olika biomarkörer i jakten på signaler om avvikelser inom blodkärl, hjärta eller njurar. Markörer kan vara molekyler av olika storlek, till exempel kreatinin, som visar njurarnas funktion, eller, i vissa fall, proteinet cystatin C.
– Både njursjukdom och hjärtkärlproblem är lömska och tillhör kategorin ”tysta sjukdomar”. De kan komma smygande. Därför är det viktigt att hitta markörerna tidigt, säger Anders Christensson.
Han har en vision om att sjukvården med enkla laboratorieprov ska kunna bli bättre på att tidigt hitta markörerna som slår larm om funktionsförändringar.
En annan metod att undersöka om det finns ett underliggande sjukdomsförlopp, är att använda högkänsligt ultraljud.
Blodtrycket och vätskebalansen är mycket viktigt att hålla ögonen på
Men ställer inte sådana undersökningar extra höga krav på primärvården?
– Jo, det kan det göra. Men det behöver å andra sidan inte bli så kostsamt. I södra Sverige har vi redan kommit ganska långt med ett njurvårdsprogram i samarbete mellan forskning, sjukhus och primärvård. Därigenom ökar också möjligheterna att tidigt upptäcka sjukdomar inom njurar eller på hjärtkärlområdet. Det är väl använda pengar, som i slutänden kan minska kostnaderna för sjukvården som helhet, anser Anders Christensson.
– Blodtrycket och vätskebalansen är mycket viktigt att hålla ögonen på, både för den som är njursjuk och den som lider av en hjärtkärlsjukdom. En hälsosam livsstil kan, som alltid, vara avgörande för sjukdomsförloppet. Det innebär bland annat att man följer sin läkares råd om medicinering, motionerar, går ned i vikt – vid behov – och avstår från rökning.
Den svenska forskningen kring det kardiorenala syndromet hävdar sig väl internationellt. Men de stora universiteten och institutionerna i USA och övriga Europa ligger ännu så länge i täten, anser Anders Christensson, som har ett regelbundet samarbete med framförallt amerikanska forskningsinstitut.
Text: Gunilla Dahlqvist • Illustration: Colourbox