Fram till och med september har 351 njurar transplanterats i år. Den 1 oktober stod 604 personer på väntelistan för en ny njure. Det är 68 färre än vid samma tidpunkt för ett år sedan.
Antalet organdonatorer för perioden januari till oktober i år i år är det högsta som hittills har noterats. 156 avlidna personer har kunnat rädda livet på andra svårt sjuka personer genom att donera sina organ.
– Det är en riktigt positiv utveckling av donationer, vilket har gjort att antalet som väntar på njurar och andra organ har minskat, säger Håkan Hedman, ordförande i Njurförbundet, och anger tre orsaker till ökningen i Sverige:
– Att vi har infört donationer efter cirkulationsstopp, DCD, har gjort stor skillnad, fler transplantationer har genomförts genom korsvisa donationer i njurbytesprogrammet och den nya lagstiftningen som kom i somras har undanröjt en del hinder.
Vad som inte har ökat är antalet levande donatorer, som i stället har sjunkit. Hittills i år har 75 levande personer donerat en njure. Det högsta antalet var år 2019 då 147 levande personer donerade en njure.
– Vi hoppas att de riktlinjer vi arbetar på att få klara nu inom ramen för kunskapsstyrningen ska underlätta arbetet i vården med levande donation och ge resultat, säger Håkan Hedman.
– En viktig fråga är ersättning för förlorad arbetsinkomst, för att den som gör en fantastisk insats och donerar en njure inte ska drabbas ekonomiskt. Dagens regelverk skapades ju för drygt 50 år sedan, så det behöver ses över.
Behovet av organ och vävnader är fortsatt betydligt större än tillgången. För trettonde året i följd uppmärksammar Socialstyrelsen därför frågan om organ- och vävnadsdonation i Donationsveckan.
Frågan uppmärksammas också av Njurförbundets regionföreningar runt om i landet, som på olika sätt sprider kunskap och informerar allmänheten om vikten av att göra sin vilja känd. För information om regionala aktiviteter och kontaktpersoner, kontakta Njurförbundets regionföreningar.
2022-11-07