Att lösa bristen på njurspecialister

Att vara specialist i njurmedicin kan locka många läkare. Det är komplext och intressant samtidigt som många sätter värde på de långvariga relationerna till patienterna som etableras. Ändå har vi idag brist på njurläkare i Sverige.
Njurförbundet har inskrivet i sin verksamhetsplan att man ska verka för att fler specialister utbildas för klinisk verksamhet inom njurmedicin, och att lärosätena har tillräcklig kompetens och utbildningsresurser.
Det finns inga siffror tillgängliga på hur många njurspecialister som saknas, men Svensk Njurmedicinsk Förening, SNF, har en tydlig uppfattning om att bristen är reell.
– Vi har haft flera specialister som nyligen gått i pension, och fler pensionsavgångar står för dörren. Men eftersom det inte har utbildats nog med specialister under en tid, finns det inte tillräckligt många för att ersätta dem som slutar, förklarar Naomi Clyne, ordförande för SNF.

Utöver att njurspecialister försvinner från yrkeslivet i och med pension händer det att en del väljer att byta bana. De som stannar kvar behöver arbeta fler timmar för att hinna med patienterna. Krav på att minska kostnaderna i sjukvården förvärrar situationen ytterligare.
I en tid då njursjukdomar ökar i hela världen, befolkningen lever längre och behandlingarna blivit allt mer avancerade, kommer vi på sikt vara fler som behöver få vård av läkare kunniga i njurmedicin.
– Det är helt nödvändigt för framtiden att regionerna snarast skapar fler utbildningsplatser för blivande specialister. Sjukhusen behöver tillsätta tillräckligt med läkartjänster så att det finns tid till bra patientmöten, reflexion, fortbildning, handledning och administration. Man måste vårda de specialister och ST-läkare man har, säger Naomi Clyne.
Svensk njursjukvård håller hög kvalitet, vilket bland annat syns i Svenskt Njurregisters årsrapporter. Men även om njursjuka får god vård kan läget som det är nu till exempel påverka väntetider till nybesök och återbesöksfrekvens på njurmottagningen och dialysmottagningen.

Något som också lockar blivande njurspecialister är att det finns en tillsatt professur vid universitetssjukhusen, där läkarutbildningarna sker. I dag saknas det vid tre av Sveriges sju universitetssjukhus – Göteborg, Örebro och Umeå.
– En professor i njurmedicin kan skapa intresse för specialiteten redan på grundutbildningen. Det innebär också bättre möjligheter för läkarna vid universitetssjukhusen att forska, vilket gör det mer attraktivt, säger Naomi Clyne.

Fler pensionsavgångar står för dörren.

Njurförbundet delar uppfattningen att professurer vid universitetssjukhusen är nödvändigt.
– Vakanta professurer i njurmedicin måste snarast utlysas för att säkerställa behovet av klinisk forskning och utbildning av specialister inom njurvård till befolkningen, säger
Håkan Hedman, förbundsordförande i Njurförbundet.
SNF arbetar liksom Njurförbundet med opinionsbildning, skriver debattartiklar och ordnar utbildningar och andra forum för medlemmarna att diskutera frågan i, och driva på i sina regioner för en förändring. Naomi Clyne ser ändå ljust på framtiden.
– Det finns ett intresse för njurmedicin, och vi som håller på med detta tycker det är fantastiskt givande, ja en förmån, att få arbeta med den här specialiteten. Kontinuiteten i patient – läkarkontakten är snudd på unik, och det ger ett mervärde för både patienten och läkaren.

2020-09-04

Text: Sara Norman